En vit flexibel butik, där kläderna fick stå i centrum och kunde flytta runt i butiken, var utgångspunkten när Guises ritade en 70 kvadratmeter stor butik för D&V i den nyöppnade MOOD-gallerian i Stockholm. Det mesta är följaktligen vitlackat. Bara några få inslag är i ek. Ett mål har varit effektiva kvadratmetrar, att ta så lite golvyta som möjligt i anspråk. Därför är alla avställningsbord smalare nertill än upptill. Det finns dessutom en möjlighet att stapla olika förvaringsmoduler på varandra. Guise har också specialritat ett fristående hyllsystem av L-profiler som löper vertikalt från golv till tak. I hörnen har de en perforering, eller ”stygn”, som Guise kallar dem, där hyllor av bockad plåt kan fästas efter behov.

Byggnaden som Bar central ligger i på Södermalm i Stockholm stod färdig 1929. Uglygute talar om sin inredning som självklar för en byggnad från den perioden, utan att den därför är antikvarisk. De har försökt återskapa känslan av en förlorad period i ett påhittat centraleuropeiskt land, en av många järnvägsstationer någonstans i mitten av det österrikiska-ungerska kejsardömet.
Det zick-zack mönstrade terrazzogolvet i bardelen är inspirerat av Empire State Building från 1928. De murrigt gröna väggpanelerna, som ger restaurangen mycket av sin prägel, är i oljehärjad masonit med listverk av mässing. Ett möte mellan två olika material. Det ena enkelt, det andra exklusivt. Det ena tillför ett drag av svensk standard, det andra ger en kontinental aura.
Stolar och pallar är specialritade av Lars Stensö för projektet.

En hemvävd stämning som framhäver det personliga, självsnickrade och norrländska. Så beskriver HOW arkitekter och Lina Zedig sin inredning av den digitala kommunikationsbyrån North Kingdoms stockholmskontor. North Kingdom, som har kunder som Adidas, Coca Cola och Toyota, startades i Skellefteå där de fortfarande har sitt säte.

Deras stockholmskontor är ett lågbudgetprojekt. En stor del av inredningen är byggd på plats med enkla medel. Till exempel bord och arbetsmöbler av brädor målade med pensel. Den lösa inredningen består mestadels av begagnade möbler och föremål. Ofta tydligt präglade av hantverkstradition. Ett genomgående inslag är trasmattor.

Arkitekterna har samtidigt tagit till vara på att lokalerna består av olika rum. De har förstärkt olikheterna, skapat kontraster. Mycket genom dekorativa inslag. Ett rum är byggt utifrån ett textilkonstverk av Lina Zedig som består av 5000 blå handfärgade lappar. Ett rum har en dunkel skogstapet. I ett annat rum växer stuckaturen upp efter väggarna. Och på toaletterna för kaklet tankarna till lapptäcken.

I Vittras nya grundskola vid Telefonplan i Stockholm finns inga väggar i vanlig bemärkelse. Och därmed inga klassrum och definitivt inga katedrar. I stället är skolan, där varje elev har egen laptop, ett öppet inredningslandskap med olika platser som ska underlätta lärandet. Bland annat finns ett auditorium som formats som ett blått berg, lika mycket att klättra som att sitta på, och en stor organisk sittö i grönt som påminner om ett skyddande buskage.  

Det öppna landskapet är därför inte utan bord och stolar. De står utplacerade på olika ställen. Landskapet saknar inte heller rum helt och hållet. En helgul danssal är täckt med en mjuk och tjock matta och en grotta i röd textil har en bioduk. Vittra menar att det är en skolmiljö på barnens villkor som kräver en annan pedagogik än den gängse. Inredningen är ritad av holländska Rosan Busch, som verkar från Köpenhamn. 

DAP arkitekter har ritat Villa Midgård som en tydlig del av landskapet, halvt inkilad i en sluttning, vilket den spekulativa poolen är ett tydligt exempel på. Men villan är därför inte dold i landskapet, snarare har DAP taget spjärn mot den kuperade tomten, dramatiserat den.  Huset sträcker ut sig i flera riktningar. Det både markerar sig mot utsikten med tydliga överhäng samtidigt som den skapar skyddande uterum.  Arkitekterna berättar att villan är formad för att ta tillvara på vissa specifika kvaliteter, som ge föräldrarsovrummet morgonsol och ha en uteplats där man kan sitta och höra regnet falla. Valet av råa och robusta material, som står sig över tiden, gör huset både till en naturlig del av landskapet och till en avvikare.  Stommen är i platsgjutenbetong och fasaden av cortenstål har inslag av bränd bok.  

BSK använde sin metod ABA när de ritade nytt huvudkontor för Atrium Ljungberg. ABA är en förkortning av aktivitetsbaserade arbetssätt. Metoden syftar till att medarbetarna ska välja den plats som passar bäst för det arbete som ska utföras.

I ett öppet landskap har BSK fokuserat på informella mötesplatser för att öka synergier mellan företagets olika avdelningar. Mötesplatserna bildar rum av olika slag i kontorslandskapet. Där finns bland annat en husarketyp av vita lameller, en soffa som sluter sig i en ring och bord som går att dra ett sammetsdraperi runt. Till skillnaden slutna rum är mötesplatserna helt eller delvis öppna och står som objekt i det ljusa kontoret. Enligt BSK har strategin inneburit ”att invanda strukturer och hierarkier har rivits ned” och blivit ersatta med ett kontor ”där kunskap kan flöda”.

Barnkulturverksamheten Palatset slog i höstas upp dörren till sina spännande lokaler i Gamla Riksarkivet. Alla inblandade hade en önskan om att huset skulle fortsätta att upplevas som orört även efter restaureringen. Men höga krav på teknisk försörjning kom att innebära stora ingrepp. Att behålla ytskikten orörda förutom rengöring och lagning visade sig vara ett effektivt sätt att behålla autenticiteten trots omfattande installationer.

I diskar, skåp och fasta soffor används gedigna material som zinkbeklädnader, karosseripanel och hyllplan från det gamla arkivet. En stor del av hyllorna har återmonterats, men stora mängder har återanvänds till i fast inredningen och till nytillverkade möbler. Obearbetade hyllplan har rengjorts och fernissats till garderober och skåp för digitala skärmar. Få nytillverkade möbler har beställts. Alla nya tillägg har noggrant anpassats till byggnadens dova färgskala.

Klicka för fullständiga bilder.

För en längre beskrivning av projektet från Ahlgren Edblom Arkitekter här (pdf).

I senaste numret av Arkitektur (8/2011) presenterar vi renoveringen av Gamla Riksarkivet, som föregick Palatsets inflyttning. Läs projektpresentationen och hela intervjun med Margareta Källström på AIX Arkitekter här (pdf).

Uppdaterat 18/1 2012: Palatset i konkurs.

Lumafabriken av Arthur von Schmalensee från 1928 är en av Stockholms finaste moderna fabriksbyggnader. En gång i tiden tillverkades glödlampor där. Lumabiblioteket, som numera ligger i den gamla fabriken, har fått en ny inredning av Urban Design och Marge. Den bär klara spår av historien. Där finns referenser till glödlampan, bland annat utskurna dörröppningar i form av en glödlampa och paraplytak där en förstorad glödlampa tjänat som förebild.

Biblioteket är i första hand till för barn, vilket också tydligt avspeglas i inredningen. Den tar sin utgångspunkt i distinkta färger och olika aktivitetsöar. Entréskogen är den första ö som besökaren möter. Där kan man hänga av sig skor, kläder, ställa barnvagnar och klättra omkring. Andra öar är en för sagoläsning för de mindre och studierum för de lite äldre. Det mesta är anpassat till ett barns upplevelse av verkligheten. Inte minst skalmässigt. Ett exempel är en liten dörr in till toaletten. Möblerna är en blandning av gammalt och nytt, där naturträ av olika slag har prioriterats.