På Yxlan i Stockholms norra skärgård har Erik Andersson arkitektbyrå ritat en arketypisk villa. Den är strikt ritad efter proportionsförhållandena 1:3. Den mäter sex meter i djup och arton meter i längd samt sex meter i höjd. Alla fönsterpartier är kvadratiska och i samma storlek, förutom det något mindre takfönstret.

Villan ligger på en naturtomt som i största möjliga mån har bevarats. Runt hela huset löper en terrass som gör det möjligt att förflytta sig efter solens gång. För att hela tiden kunna behålla visuell kontakt med utsikten mot vattnet har den glaspartier på båda långsidorna, vilket gör det möjligt att se rakt igenom huset. Huset har en liggande panel målad i svart slamfärg och ett tak i papp. Interiört dominerar det vita. Såväl gipsväggar och furugolv är vitmålade, förutom i badrummet där svart kakel täcker väggarna.  

På Äpplarö i Stockholms skärgård har Arrhov Frick ritat ett fritidshus format efter landskapet.  Ett avlångt hus, som böjer sig. Det hela ger havsutsikt från alla rum. Samtidigt skapas en skyddad gård bland tallarna in mot land. Det har varit av vikt att åstadkomma ett långt och smalt hus. Det består av en huvudbyggnad på 150 kvm och ett gästhus på 50 kvm. Mellan dem ligger en terrass. Allt hålls samman av att ett sadeltak som bitvis löses upp och övergår i en pergola av diagonalt korsade ribbor över den införlivade uteplatsen. Tak och fasad är enhetligt utförda i kärnfuru för att understryka huset som långsmal monolit.  

Halmstad har länge saknat ett resecentrum. Första steget på väg är den nya regionbussterminalen och en ny gångbro av Abako arkitektkontor. När allt står färdigt kommer en stationsbyggnad, ett antal hållplatser och breddade tågplattformar att ha tillkommit.

Den nya regionbussterminalen har fått ett karaktäristiskt tak. Taket i platsgjuten betong har en fasettstruktur av pyramidformer på undersidan med en höjd av 2 decimeter. Det är infärgat i olika nyanser och förändras under dygnet och med årstiderna, allt eftersom ljuset skiftar. Väderskydd av glas har utformats utifrån aerodynamiska aspekter. Intimitet och trivsel har Abako åstadkommit genom att designa pendlade armaturer och platsgjutna hörnsoffor. 

Den traditionella arketypiska ladan har legat till grund för det avlånga fritidshuset M i Bohuslän. Arkitekten Mikael Bergquist har ritat ett enkelt hus. För att framhäva huset som robust och ärligt har det ett nästan obehandlat yttre, med stående granpanel och tak- och plåtdetaljer i zink samt trädäck i lärk. Interiört är huset mer bearbetat. Men även där är det naturliga material som gäller. Furupanelen är vit och hyvlad. På bottenvåningens golv ligger kalksten och på övervåningens grantiljor. Huset är föränderligt, trots sin enkelhet. Framför allt allrummet, som har dubbel takhöjd, kan gå från innerum till uterum genom att glaspartierna går att skjuta helt undan in över väggarna.  

Media Evolution City, som nyligen fick Årets Stadsbyggnadspris i Malmö, är en mötesplats i Västra hamnen för företags- och kompetensutveckling inom mediabranschen. Folk inom TV, mobil, mobil, web, film och dataspel samlas under samma tak. Tanken är att arkitekturen ska uppmuntra till ett nytt och ledigt sätt att arbeta och samarbeta. Det nästan 10000 kvm stora Evolution City består av två delar: den ena  ligger i några äldre industribyggnader, den andra är en nybyggnad.  Namnet kommer sig inte minst av att arbetsplatsen är programmerad som ett minisamhälle med gator, stråk och offentliga platser där informella möten kan äga rum. Evolution city är ”en plattform för facklig, social och innovativ utveckling”, skriver Juul & Frost själva om projektet.  I sin motivering till stadsbyggnadspriset menar juryn att de lyckats interiört med ”öppenhet, enkelhet, sammanhang och flexibilitet” och exteriört med att utveckla platsen och öppna den för allmänheten. Ett tillskott för stadsmiljön.

I samband med invigningen av det nya torget i kungsbacka fick torget tillbaka namnet Kungsbacka torg, efter att under lång tid hetat det mer anonyma stortorget. Gestaltningen är också ett försök att ta tillbaka det specifikt kungsbackiga till torget. Den gamla kyrkoruinen har fått sin utmärkning i gatstensbeläggningen, till exempel. Och inskrivna i ruinkonturen står sittbänkarna, som har inspirerats av de gamla kyrkbänkarna. I övrigt har torget en mycket samtida rutig beläggning som man beskriver som en matta.

Debatten om torgets upprustning har pågått ändå sedan 1980-talet och förslagen har handlat om allt från att bygga galleria och saluhall till ett p-garage under marken. "Ambitionerna har varit höga, men olika förslag har dödat varandra. I slutet av 1990-talet var vi nära, men då sa kommunstyrelsen nej eftersom man tyckte att ett hus var fult", säger trafikchefen Lars Björkman.

Den norra torggatan är nu bilfri och gatorna omkring är så kallat gångfartsområde där biltrafiken sker på fotgängarnas villkor. De lokala torghandlarna har varit missnöjda eftersom det nya torget har inneburit att kommunen infört nya regler angående handel på torget. De menar att det nu blivit ett stort tomrum där det förut var plats för handel och torgliv. Kommunen har valt en annan väg menar man: "Vi har valt att ha fler uteserveringar och bänkar där människor kan sitta i stället", säger kommunens trafikchef Lars Björkman. Knallarna kan hålla till på andra platser i staden.

Utställningen Light Houses under Venedigbiennalen 2012 som öppnar den 29 augusti arrangeras av Finlands Arkitekturmuseum med curatorn Peter MacKeith. Utställningen är en hyllning till den nordiska paviljongen, ritad av Sverre Fehn för 50 år sedan. Trettiotvå finska, svenska och norska arkitekter är inbjudna att delta med ett platsspecifikt objekt, som belyser aktuella frågor som ekonomi och miljöetik.

De svenska kontoren som presenterar varsitt objekt är:

Tham & Videgård, som undersöker förhållandet mellan natur och arkitektur, en arkitektur som genom ett närmande till platsen blir sammanbunden och integrerad med naturen. Exemplet de använder är sitt trähus i Harads. Mer här.

Nordmark och Nordmark, har skapat en "okularofon" som vill närma sig besökarens möte med Sverre Fehns byggnad och utställningsobjekten. Arkitektur som en plats för interaktion och kommunikation genom objektet som är en view-finder man kan se ut igenom. Mer här.

Kjellander + Sjöberg, har temat ljus, mellanrum och sammanhang. Sommarljuset i norr, hur mellanrummen mellan det byggda formar och skapar rörelser, och relationen till paviljongen där man vill se arkitekturen som ett sätt att utvidga platsen. Mer här.

Marge, har velat återuppliva hantverket i den nordiska traditionen men göra det med hjälp av ett modernt material, en remsa från en PET-flaska är utgångspunkten för ett nät-system, ett grid. En viktlös massiv form som lyser utan att kasta skuggor. Mer här.

In Praise of Shadows, har skurit objektet Elma ut ur ett alm-träd som stod på Djurgården i 103 år, et av de äldsta almträden i Europa som nu dog av almsjukan. Nu står den i Venedig och kommer påverkas av fuktigheten och beröringen av besökare, förändras. Objekten hämtar sin form från paviljongen, som byggdes med utgångspunkt i träden på platsen. Mer här.

General Architecture har skapat ett objekt av sju aluminium plattor och 96 kopparpinnar i ett rutnätssystem. Man har velat frysa bilden just innan allt stabiliseras i det perfekta tektoniska systemet, som i Le Corbusiers Maison Domino. Ett perfekt stabilt ideal, som här representeras av en instabil modell där fratmiden är mer oviss. Mer här.

Petra Gipp Arkitektur har skapat Knot i samarbete med kompositören Kim Hedås.Ett försök att undersöka hur arkitekturen/konsten såväl som musiken/ljudet kan vidgas ju fler lager som läggs till. Projektet är en forsättning på projektet Refugium på Kivik Art Center. Mer här.

Elding Oscarsson har skapat Giardini Bird houses, som hyllar paviljongens öppenhet, i princip ett öppet stadsrum, genom att bjuda in tusentals fåglar från det omgivande Giardini till en serie fågelhus. Mer här.

Happy Space har gjort objektet Nora, som utgår från en studie man gjorde för Samecentret i Snåsa, Norge, den rumsliga studien har blivit en interaktiv modell. Man ser den starka relationen till naturen som en av anledningarna till hur de norddiska folken har organiserat sig över nationsgränserna, inte sällan med ett nedifrån och upp-perspektiv. Mer här.

Combine har gjort en Context Box där utsidan är en anonym svart låda medan det personliga, det individuella finns i mitten där fyra skärmar skickar ut fyra olika informationsströmmar, tillsammans bildar de ett landskap. Personen i mitten kan välja hur han sätter ihop sammanhanget, kontexten, vad han ser och drar för slutsatser. Mer här.

Arkitektstudion Widjedal Racki har skapat en Phenobox,där de ställer frågor som varför viss arkitektur engagerar, medan andra lämnar oss oberörda och vilket språk använder arkitekturen för att kommunicera? Liksom hos Combine har man skapat en låda med ett anonymt yttre som i sitt inre gömmer små rum, med minnen och fantasier. En titt in i arkitektens hjärna. Mer här.

Samtliga bilder Museum of Finnish Architecture and Ilari Järvinen

Här syns samtliga objekt.