Att skapa mesta möjliga utsikt var utgångspunkten när Wåhlin arkitekter ritade villa Kummeln. Svårigheten var att komma åt utsikten. Även om villan är byggd på Lidingös högsta punkt dominerar skog utblicksmöjligheterna. Tanken var därför en villa med minimal yta i bottenplanet och det mesta förlagt till övre plan, där man har 360 graders vy över landskapet. För att klara spännvidderna har huset en betongkärna och utkragande volymer med stålstommar.

Under projekteringens gång tillfördes en extra volym i markplan som rymmer ett sovrum.  

Byggnaden som Bar central ligger i på Södermalm i Stockholm stod färdig 1929. Uglygute talar om sin inredning som självklar för en byggnad från den perioden, utan att den därför är antikvarisk. De har försökt återskapa känslan av en förlorad period i ett påhittat centraleuropeiskt land, en av många järnvägsstationer någonstans i mitten av det österrikiska-ungerska kejsardömet.
Det zick-zack mönstrade terrazzogolvet i bardelen är inspirerat av Empire State Building från 1928. De murrigt gröna väggpanelerna, som ger restaurangen mycket av sin prägel, är i oljehärjad masonit med listverk av mässing. Ett möte mellan två olika material. Det ena enkelt, det andra exklusivt. Det ena tillför ett drag av svensk standard, det andra ger en kontinental aura.
Stolar och pallar är specialritade av Lars Stensö för projektet.

AIX arkitekter har ritat en dressyrhall för hundar i den kulturkänsliga miljön vid Rosersbergs slott, söder om Sigtuna. Området har sedan 1860-talet haft en militär anknyntning. Sedan två år tillbaka har polisens hundenhet etablerat sig där.

Oxstallets byggnader från 1700-talet omvandlades till kontors- och personalutrymmen samtidigt som dressyrhallen uppfördes. Den är byggd med massivträelement av korslimmat virke som har monterats omlott på en standardlimträstomme.  Det hela har gett ett både ekonomiskt och rationellt byggande med en tydlig karaktär. Ytskikten är i mörkgrå papp med mörkgrå slamfärgad träpanel på gavlarna. Den enda kontrasten är den ockragula skjutporten och en traditionell ladugårdslanternin släpper in ljuset.   

Foto: AIX, Peder Lindbom

En hemvävd stämning som framhäver det personliga, självsnickrade och norrländska. Så beskriver HOW arkitekter och Lina Zedig sin inredning av den digitala kommunikationsbyrån North Kingdoms stockholmskontor. North Kingdom, som har kunder som Adidas, Coca Cola och Toyota, startades i Skellefteå där de fortfarande har sitt säte.

Deras stockholmskontor är ett lågbudgetprojekt. En stor del av inredningen är byggd på plats med enkla medel. Till exempel bord och arbetsmöbler av brädor målade med pensel. Den lösa inredningen består mestadels av begagnade möbler och föremål. Ofta tydligt präglade av hantverkstradition. Ett genomgående inslag är trasmattor.

Arkitekterna har samtidigt tagit till vara på att lokalerna består av olika rum. De har förstärkt olikheterna, skapat kontraster. Mycket genom dekorativa inslag. Ett rum är byggt utifrån ett textilkonstverk av Lina Zedig som består av 5000 blå handfärgade lappar. Ett rum har en dunkel skogstapet. I ett annat rum växer stuckaturen upp efter väggarna. Och på toaletterna för kaklet tankarna till lapptäcken.

Lunds stadspark ska genomgå en stor genomgående förändring efter en utvecklingsplan framtagen av Ramböll/Ulf Nordfjell. Planen ska "ta ett samlat grepp om hela Stadsparken med rekonstruktioner, förnyelse och utveckling". En av de första delarna är den så kallade paradaxeln. Platsen ramas in av en förlängning av stadsparkens dubbelallé men har en mer urban karaktär med öar av växtlighet och bänkar. En ny arena, Färs & Frosta Sparbank Arena, har byggts intill stadsparken, paradaxeln ska länka samman arenan med stadsparken. Den är tänkt som en samlingsplats och i dess centrum finns en vattenlekskulptur av Thomas Nordström som är både lekplats och en tydlig ikon för den nya platsen. De röda spröten skjuter upp på kvällen, och på dagen blir de en vattenlekskulptur av den typen Nordström tidigare gjort i Hammarby sjöstad.

Lecor levererar stålkonstruktioner till många byggnader. Kjellgren Kaminsky har därför lyft fram materialet stål när de har ritat företagets kontor till en ny tillverkningsanläggning i Kungälv. Det är en byggnad i flera delar med olika uttryck. Tillsammans med tillverkningshallen bildar de ett slags kollage av samtida industrilokaler. Kontorets huvudkropp är klädd med mörkgrå stålkassetter. Ut ur den skjuter huvudentréns blå vindfång i markplanet och personalmatsalen i gult en trappa upp. På taket svävar en konferensdel med accentuerade fackverk. Även interiört är kontoret präglat av stål. De flesta konstruktiva delar är utförda i stål, liksom många detaljer. Inte minst huvudtrappan med sin vita perforerade räcken och spaljéer utmärker sig.

Fler bilder och planer.

Kring nya Station Triangelns södra uppgång har Sydväst Arkitektur och landskap organiserat och format en plats med tydlig egen karaktär. Ett gemensamt golv i mörk betong genomskuret av ett mönster som ska föra tankarna till Sigvard Bernadottes klassiska "virrvarr"-mönster. Kanten av platsen formas av de stora starka kollissionsskydd, som här på ett fiffigt sätt också har blivit möjliga att använda som informella sittplatser. Två Gingkoträd på platsens baksida skänker viss exotisk mystik till pendlarstråket. Allt sammantaget, precis som hela Triangelprojektet, visar hur man i Malmö bestämt sig för att pendlarna är värda att få passera omsorgsfullt gestaltade miljöer. Det är kanske den viktigaste lärdomen av Citytunnelprojektet i stort.

Framför entrén ligger en rund betongkaka som så småningom ska kläs i ett mosaikmönster över Öresundsregionen.

Fler bilder här.

Markprojektör: Kreera.