Friggagatan, White Arkitekter Foto: Bert Leandersson.
Friggagatan, White Arkitekter Foto: Bert Leandersson.
Friggagatan, White Arkitekter Foto: Bert Leandersson.
Friggagatan, White Arkitekter Foto: Bert Leandersson.
Friggagatan, White Arkitekter Foto: Bert Leandersson.
Kontor: 
Kategori: 
År: 
Plats: 
Friggagatan Göteborg, White Arkitekter. Foto Bert Leandersson.
Bostäderna på Friggagatan i Göteborg kallas fuskbygge i flera artiklar i Göteborgs Posten. Vi presenterar projektet i senaste numret av Arkitektur och ställer frågan: Smart stadsbygge eller cyniska bostäder?

White Arkitekter har ritat de nya ungdomsbostäderna på Friggagatan i Göteborg. I söndagens Göteborgsposten kunde man läsa om "vatten som läcker in i lägenheter, läckande rör, duschkabiner som lossnar och felkaklade badrum" som "bara några av många brister som skapat stora problem för hyresgästerna. En del väljer att flytta från höga hyror, fusk, slarv och brister." Och GP följer upp idag, måndag, om "systematiskt byggfusk".

Kristina Olsson på White svarar på kritiken: "Det låter inte bra, så vill man givetvis inte att det ska vara. Men bygger man som vi ritar ska inget av det du beskriver behöva inträffa. Vårt ansvar är att prestera korrekta handlingar. Vi får sällan vara med in i slutskedet, och ibland tycker man att en del kunde ha gjorts annorlunda."

Arkitektur presenterar bostäderna i det senaste numret. Den täta gården syns också på omslaget.

Tomas Lauri kommenterar Friggagatan så här i Arkitektur nr 2/2012:

Det är egentligen bara ett enda av de bostadsprojekt vi presenterar som tar samtidens frågor på pulsen: Friggagatan i Göteborg av White arkitekter. Det är ett projekt som vill vara allt. En slags supermaskin. Förutom ungdomsbostadsfrågan, som den tar hand om med över 450 små lägenheter, rensar projektet upp en av stadens baksidor. Gatumiljön rättar sig nu in i ledet av en välmående stad med en traditionsenlig kommersiell sockel som bostäderna står uppe på. Det stadsbyggnadsmässiga anslaget är grandiost. Men jag känner mig ambivalent. Inte minst bostäderna representerar en krass ekvation. Det är visserligen intressant att stå uppe på den långsmala innergård som skär genom projektet. Den är inget man väntar sig att få uppleva i staden. Jag associerar till naturen, en bergsreva och ingenjörskonst från 1800-talet tack vare alla gångar, trappor och spänger. Men det spelar egentligen ingen roll om man bygger loftgångar här eller i en förort. Det blir sällan trevliga rum där de drar fram. De klyver boendet i en bättre och en sämre hussida. Det är också förhållandevis mörkt längst ned på gården. Mycket bättre längre upp i de sex respektive åtta våningar höga och smala bostadslängorna. Friggagatan är en både cynisk och nischad bostadslösning. Den blir acceptabel på grund av närheten till city. Och för att de boende är unga och prioriterar bort det mysiga hemmet. Jag kan se de boende hålla grillfester varma sommarkvällar på takets terrasser. Lite som om de var i Barcelona eller någon annan glimrande storstadshägring, med ölkylskåpet några steg bort.

Läs mer om Friggagatan och det samtida bostadsbyggandet i Arkitektur nummer 2. Beställ här eller köp digitalt här.

 

"Tänk på Hammarby sjöstad – tänk nu tvärtom". Så skriver fastighetsbolaget Oscar Properties på ett plank runt sin tomt i Hammarby sjöstad i Stockholm. På planket syns unga arkitekter i svart-vitt.

Tänk tvärtom, skriver Oscar Properties. Det är en lockande uppmaning. Vad händer om man vänder på det invanda. Hammarby sjöstad som en bild av präktighet, hållbarhet, kanske ängslighet. Det skulle bli mod, hedonism och det oväntade. Men om man tänkte tvärtom i annat än i en rent arkitektonisk bemärkelse. Vad skulle hända då. Stockholms stad har lanserat den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden som Hammarby sjöstad 2.0, eller som borgarrådet Joakim Larsson (M) formulerade det "Hammarby sjöstad har betytt mycket för stadens anseende och har verkligen slagit internationellt men är nu nästan lite old news".

Norra Djurgårdsstaden, som vi analyserar ingående i vårt kommande nummer som utkommer den 9/3, verkar nu inte bli Sjöstaden men tvärtom. Snarare just 2.0. Lite dyrare, lite mer ekologisk hållbarhet, lite mindre social dito. Huruvida Oscar Properties projekt i Sjöstaden blir det återstår väl att se. Men om man tänker utmaningen, tanken framåt, var hamnar man då? Lennart Hellsing skrev en gång om staden geografin i Krakel Spektakel: ”Landskapet Allemansland har fyra städer: Näppelunda, Ingalunda, Sålunda och Annorlunda”.

Enligt länsstyrelsens i Stockholms senaste rapport (februari 2012) är behovet av nya bostäder i Stockholm 15 000–20 000 om året den närmaste tioårsperioden, det är en fördubbling av dagens bostadsproduktion.

Vilken möjlighet att forma staden! Men vad är det för stad som ska formas? Vad skulle vara annorlunda?

Malmö har byggt om sig de senaste 20 åren. Men i vinter har charmtrollet Malmö, som lyft sig ur industriaskan, beskrivits som ”laglöst land”. Åtta mord på två månader. I Dagens Nyheter den 2 februari publicerade man en Malmökarta med mordplatserna och beskrivningar som ”så nära laglöst land man kan komma i Sverige, här har gängen tagit över”. Det är bara en karta över brottslighet. Det saknas analyser, det sociala och ekonomiska sammanhanget är borta.

Stadsbyggandet tecknar framtidens kartor. Men hur är det med analysen av de sociala och ekonomiska sammanhangen och följderna?

I november 2010 beslutade politikerna i Malmö att tillsätta Malmökommissionen, som är politiskt oberoende. Kommissionen ska ta fram ett vetenskapligt underlag som bas för politiska beslut om hur ojämlikhet i hälsa ska kunna minskas. Ohälsan är ett bra mått på ojämlikhet i staden. I en debattartikel (Dagens Nyheter 20 februari) skriver kommissionen, med bland andra stadsbyggnadsdirektören Christer Larsson, att staden inte ”hänger ihop socialt och ojämlikheten ökar”. I en av kommissionens första rapporter, Malmö de två kunskapsstäderna (december 2011) av professorn i sociologi Mikael Stigendal, skriver man: ”Mycket som har hänt och gjorts i Malmö under de senaste decennierna är bra och viktigt. Det har dock i allt högre utsträckning bara gynnat en del av befolkningen. Och detta är det stora problemet”.

Malmö vill vara med på rättvisetåget. I Stockholms län gnäller kommuner och byggherrar mest om varför det är så svårt att bygga så många bostäder som behövs. Eller fantiserar om "tvärtom". En fördubbling av antalet bostäder är en perfekt möjlighet för en framtida karta över en rättvis stad. Men var finns kunskapen? Dags för en Stockholmskommission?

Klicka på bilden ovan för en större version.

Stationen Triangeln i Malmö. Årets Kasper Salin-pristagare. Foto:
Äppelträdgårdens atriumradhus. Foto: Kalle Sanner
Stationen Triangeln i Malmö belönas med årets Kasper Salin-pris.

Det är inte var dag en tågstation erhåller priset. Senast det skedde var 1973, då tunnelbanestationerna vid KTH och Stadion i Stockholm framhölls som den viktigaste arkitektoniska prestationen. Men att priset går till en offentlig byggnad som demokratiskt tjänar ett samhälle hellre än till ett litet privat projekt är inte särskilt förvånande, bara i enlighet med traditionen. De övriga tre nominerade kunde inte riktigt matcha Triangeln just i detta. Årets pris understryker en politisk dimension. Det skickar ett budskap till samhället, till politiker, stadsbyggare och media om vad som är ett bra initiativ.

Men skickar det därför ett budskap till arkitekterna? Triangeln imponerar. Den är något mer än en vanlig station. Hur den är ritad och sedan genomförd höjer sig över det ordinära och förväntade. Den har ett rumsligt mervärde.  När Arkitektur publicerade den (6/11) konstaterade Gunilla Svensson i sin kommentar ”Malmö stad och alla medverkande aktörer har åstadkommit ett skickligt infrastrukturellt tillägg som har en stor betydelse på lokal, regional och global nivå." Årets Kasper Salin-jury är inne något liknande i sin motivering: ”I en storskalig infrastrukturs möte med staden skapas en ny typ av rum och ljusflöden som underlättar möten mellan människor."

Bostadspriset gick till White arkitekter för atriumradhusen Äppelträdgården i Göteborg. De utvecklar ett miljonprogramområde. Och det känns rätt i tiden att lyfta fram ett av de bättre projekten som arkitekter runtom i landet allt oftare genomför i egen regi.  Juryn är imponerad av utförandet: “Bostäderna är gestaltade med en hög inlevelseförmåga med fin detaljering och utsuddade gränser mellan ute och inne.”

Guldstolen, som i år gick till en gick till en produkt, tillföll Shane Schneck på Office for design för Ru Chair, en stol som juryn anser är funktionell, nyskapande, genomtänkt och ett uttryck för samtiden.

Sienapriset fick Andersson och Jönsson för Stortorget i Gävle, för att det ”gett gävleborna ett centralt stadsrum med stark egen identitet.” (presenterat i Arkitektur 7/2010)

Kritikerpriset tilldelades kulturjournalisten Per Wirtén. I sin bok ”Där jag kommer ifrån” fördjupat bilden av 1900-talets framväxande förorter. (Recenserad i Arkitektur 1/2011)

Taggar: 

Det behövs bostäder. Och det finns en god marknad för bostäder. Samtidigt är många städer i sina centrala delar så färdigbyggda att många framtida bostäder kommer att tillskapas i befintliga byggnader. Man kan i flera nya projekt se en konflikt mellan det befintliga och det planerade. En konflikt som förmodligen kommer att bli allt vanligare.

Tre aktuella exempel på bostadsjakt som landat i befintliga byggnader och kulturmiljöer:

I Lund planeras, som vi tidigare skrivit, studentbostäder i det gamla landsarkivet, byggt 1903 i nyrenässans, 1970 byggdes huset till med en byggnad signerad Bernt Nyberg. 1993 fick byggnaden ett skydd genom "Förordningen för statliga byggnadsminnen". Men det skyddet förlorades när Landsarkivet övergick i privat ägo, Lunds nation. Lunds Nation vill nu bygga om och göra studentbostäder. En smärre storm av kritik och protester har dykt upp mot projektet. Men arkitekturen stod här svag mot argumentet för studentbostäder. I och med att Länsstyrelsen i början av oktober beslutade att inte byggnadsminnesförklara byggnaden blir det nu möjligt att bygga bostäderna. Vilket innebär ett stort antal fönster i den karakteristiska slutna fasaden.

I Stockholm kom i veckan ett pressmeddelande som kunde berätta att Léonie och Charles-Edouard Geisendorffs klassiska projekt St Görans Gymnasium (bild ovan ur Arkitektur nr 9/1960, ursprungligen en yrkesskola för husligt arbete och yrkessömnad) har köpts av Svenska Bostäder och ska byggas om till bostäder. Huset har stått tomt en längre tid. Här finns inga förslag på hur ombyggnaden ska gå till, men lita på att det kommer att bli ett möte mellan bevarare och förnyare. Den dök upp redan vid ett tidigare ombyggnadsförslag 2005.

I Norrvikens trädgårdar, Båstad, är det snarast upplevelseindustrin och lyxbostäder som varit drivkraften, inte minst för bröderna Paulsson och deras bygbolag PEAB, lokalt förankrade på Bjärehalvön. I flera decennier olika projekt planerats kring de unika trädgårdarna. Det senaste projektet kallas en "hantverksby" och har fått namnet "Lilla Båstad". Enligt Peab är det här ett projekt för att rädda trädgårdarna. Enligt landskapsarkitekten Ulf Nordfjell, som gjorde den utvecklingsplan för parken, som kommunfullmäktige i Båstad Kommun upphävde igår, är det ett projekt som förstör den kulturhistoriska miljön, och han kallar anläggningen "en nationell klenod", som inte tål exploateringstrycket.

Vi har också tidigare kunnat berätta hur bostadsjakten farit fram över Kvarnholmen i Nacka.

Senaste numret av fina tidskriften Monu har några artiklar om förnyelse, bland annat ett samtal som återfinns här.

ostäder Havstornet, Vera
Bostäder Havstornet, Vera
Bostäder Havstornet, Vera
Bostäder Havstornet, Vera
Kategori: 
Kontor: 
År: 
Plats: