Rosengårds Turning torso

Det kallas Törnrosen Tower – Malmös nya mötesplats och landmärke. Det ska ligga mitt i Rosengård. Fyra arkitektlag tävlar just nu för att vinna uppdraget om Rosengårds eget Turning torso. Uppdraget är att "skapa ett urbant landmärke bestående av ett nytt höghus som innehåller bostäder i tornet, och offentliga funktioner i basen och toppen". Malmö kommunala bostadsboplag MKB är uppdragsgivare och de önskar att Törnrosen Tower ska "vara en naturlig mötespunkt för de boendei  den multikulturella stadsdelen Rosengård"  och den rikt offentliga bottenvåningen ska "fungera som en groplats för ökad komplexitet och urbanitet i lokalområdet". Även de översta våningarna i huset ska vara öppna för allmänheten.

Det kan vara intressant att för ett ögonblick jämföra ambitionerna med de som fanns med Turning torso. I Törnrosen Tower-projektet är själva öppenheten och offentligheten i byggnaden central. I Turning torso råder i princip motsatsen. En stängd, låst och övervakad bottenvåning och en lokal för de boende nästan uppe i toppen. Huset vänder sig mot världen men från platsen. Kan den här skillnaden ha med synen på platsen att göra? Förmodligen. Det finns ingen som antar att de som bor i Västra hamnen ska behöva ha gemensamma platser. De ska klara sig själva med sina bostadslån och skyhöga hyror. När man bygger ett landmärke i Rosengård ser det, tack och lov, annorlunda ut. Då börjar man plötsligt att tänka på det höga husets bidrag till platsen. Något som borde vara självklart vid varje höghusbygge. Och som också var det när förra omgången höghus byggdes i de nya förorterna efter andra världskriget. I den svenska förorten har det höga centrumhuset alltid varit en kollektiv symbol. Det har sällan representerat ett företag eller en stad. I Stockholms förorter blev höghusen inte en manifestation för ett företag utan för grannskapet. Många av de nya folkhemscentrumen fick sådana höga hus. Utropstecken efter utropet: Här är det nya folkhemmet!

Idén om Törnrosen tower lägger sig ganska nära den ambitionen.

De fyra arkitektlag som tävlar är: 1. Neutelings Riedjik Architecten B.V., Nederländerna, Kontur Arkitektkontor AB, Sverige, Mandaworks AB, Sverige och Hosper Sweden AB, Sverige 2. Behnisch Architekten GbR, Tyskland och Schlaich Bergermann und Partner, Tyskland
3. Lundgaard & Tranberg Arkitekter A/S, Danmark, ÅF Infrastructure AB, Sverige, Structor Malmö AB, Sverige och Svend Kirkegaard A/S, Danmark 4. Edouard Francois, Frankrike