Rosengårds Turning torso II

Visar 7 kommentarer

Per Rinde - 27 jan 2012 klockan 10:09

Jag tycker att förslaget "RosenTown" borde vinna, den sortens extrema eklekticism byggs alldeles för sällan (i Sverige).

Kalle - 27 jan 2012 klockan 14:00

Jag har svårt att hitta något att säga. Fast jag kan nog försiktigt påpeka att projektet är helt och hållet fel. Politisk, arkitektoniskt, stadsmässigt och framförallt vad gäller allmänt folkvett... fel, grundläggande fel. Det intressanta är vad, rent samhällspsykologiskt, som driver fram projekt som dessa.

Kalle - 27 jan 2012 klockan 14:45

Jag vill förtydliga att kommentaren ovan gäller hela projektet inte ett enskilt förslag.

edvin - 29 jan 2012 klockan 23:50

Ok, lite av en surgubbekommentar, men Turning Torso är Rosengårds Turning Torso. Landmärken och framförallt tt är ju inte viktigast för sin direkta omgivning eller hur de bebos. Tt är viktigt för att det är en gemensam referens för alla i Malmö med omnejd oavsett vilken mening det laddas med i olika grupper.

I ett samhälle behövs så många gemensamma referenspunkter som möjligt, vare sig de skapar enighet eller fungerar som ett instrument för att synliggöra konflikter. Höga hus är ju bra på detta - så fler höga hus! (sen kan projektet vara kass ändå - för dåligt insatt för att uttala mig..)

Kalle - 30 jan 2012 klockan 14:02

"Landmärken och framförallt tt är ju inte viktigast för sin direkta omgivning"

Rosengård skulle nog må bättre av att få byggen som kommer ur den direkta omgivningen och den lokala befolkningens behov.

"I ett samhälle behövs så många gemensamma referenspunkter som möjligt, vare sig de skapar enighet eller fungerar som ett instrument för att synliggöra konflikter."

Om detta är fallet så tvivlar jag att en gigantiskt byggnad med vad det innebär i form av arbetskraft, energi, material och pengar är den mest effektiva lösningen. Dina ideer liknar miljonprogrammets sociala ingenjörskonst satt i PR byråernas tjänst.

Potentiellt positiva effekter på medial nivå bör sättas i förhållande till långsiktiga risker lokalt och stadsmässigt. Vad är byggnadens effekt på staden när den är 20 år gammal?

edvin - 30 jan 2012 klockan 15:32

Jag tror inte jag var tillräckligt tydlig:
Ett landmärke som råkar vara bostadshus, spelar sin roll som landmärke i mycket större utsträckning än vad det gör som bostadshus. Hur många människor påverkas av TTs interiöra rum? 55 bostäder, ca 4000 kvm kontor. Lite konferenser. Några hundra personer bebor tornet varje dag, några tusen besöker huset under ett år, men de som ser huset varje dag på olika avstånd, de som har det som en del i sin vardagliga miljö räknas i tio eller hundra tusental.

Det samma gäller kyrkor, vattentorn, höga berg.. Personligen är jag inte särskilt intresserad av mediala effekter av arkitektur, det klingar ju av som Kalle säger, men den rumsliga effekten finns kvar så länge huset står. Hilton byggdes för 20 år sedan och påverkar i allra högsta grad Malmös stadsbild och stadsrum...

Att människor i ett stort geografiskt område delar referenspunkter kan bara vara positivt. Då kan människor i olika delar av en stad använda samma referenser för att kommunicera, även om de tycker olika. Om ett hus som TT är omtyckt av Malmöbor med olika bakgrunder, är det en form av integration utan assimilering, om det hatat av vissa och älskat av vissa är det utrymme för att verbalisera konflikter vilket jag personligen tror är en nödvändighet för att få folk att bry sig om politik.

Sen är jag inte heller säker på att just Rosengård behöver fler höga hus just - som sagt dåligt insatt i projektet. Min poäng är att TT tillhör Rosengård lika mycket som det tillhör Rosenvång...

Pär Eliaeson - 02 feb 2012 klockan 09:24

Kan ni inte göra någonting åt att det tar så jäkla lång tid att ladda sidan? Eller har ni målat in er i ett hörn med en inkompetent webbdesigner?