arkitektur Svensk arkitektur sedan 1901

Hela projektet har genomsyrats av konceptet ”Re‐use re‐cycle”. Så mycket som möjligt är utfört av återvunnet material. Bland annat har överblivna mattbitar från den gamla skolan använts i den nya skolan. Samtidigt går allt nyinköpt material att återanvända. Skolan är inhyst i lokaler som ska rivas. Juryns motivering löd: "To remodel the worn school premises, on a tight budget and a tight time schedule, is nothing new. Doing it together with a visionary client such as Stockholms Stadsmission (a non-profit organization), is a challenge which can only be loved."

I nummer tre av Arkitektur som kommer i april presenteras projektet med en intervju med upphovspersonerna.

Läs mer om projektet i vår webbpresentation här. WAN Interior Design Awards.

Tänk tvärtom, skriver Oscar Properties. Det är en lockande uppmaning. Vad händer om man vänder på det invanda. Hammarby sjöstad som en bild av präktighet, hållbarhet, kanske ängslighet. Det skulle bli mod, hedonism och det oväntade. Men om man tänkte tvärtom i annat än i en rent arkitektonisk bemärkelse. Vad skulle hända då. Stockholms stad har lanserat den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden som Hammarby sjöstad 2.0, eller som borgarrådet Joakim Larsson (M) formulerade det "Hammarby sjöstad har betytt mycket för stadens anseende och har verkligen slagit internationellt men är nu nästan lite old news".

Norra Djurgårdsstaden, som vi analyserar ingående i vårt kommande nummer som utkommer den 9/3, verkar nu inte bli Sjöstaden men tvärtom. Snarare just 2.0. Lite dyrare, lite mer ekologisk hållbarhet, lite mindre social dito. Huruvida Oscar Properties projekt i Sjöstaden blir det återstår väl att se. Men om man tänker utmaningen, tanken framåt, var hamnar man då? Lennart Hellsing skrev en gång om staden geografin i Krakel Spektakel: ”Landskapet Allemansland har fyra städer: Näppelunda, Ingalunda, Sålunda och Annorlunda”.

Enligt länsstyrelsens i Stockholms senaste rapport (februari 2012) är behovet av nya bostäder i Stockholm 15 000–20 000 om året den närmaste tioårsperioden, det är en fördubbling av dagens bostadsproduktion.

Vilken möjlighet att forma staden! Men vad är det för stad som ska formas? Vad skulle vara annorlunda?

Malmö har byggt om sig de senaste 20 åren. Men i vinter har charmtrollet Malmö, som lyft sig ur industriaskan, beskrivits som ”laglöst land”. Åtta mord på två månader. I Dagens Nyheter den 2 februari publicerade man en Malmökarta med mordplatserna och beskrivningar som ”så nära laglöst land man kan komma i Sverige, här har gängen tagit över”. Det är bara en karta över brottslighet. Det saknas analyser, det sociala och ekonomiska sammanhanget är borta.

Stadsbyggandet tecknar framtidens kartor. Men hur är det med analysen av de sociala och ekonomiska sammanhangen och följderna?

I november 2010 beslutade politikerna i Malmö att tillsätta Malmökommissionen, som är politiskt oberoende. Kommissionen ska ta fram ett vetenskapligt underlag som bas för politiska beslut om hur ojämlikhet i hälsa ska kunna minskas. Ohälsan är ett bra mått på ojämlikhet i staden. I en debattartikel (Dagens Nyheter 20 februari) skriver kommissionen, med bland andra stadsbyggnadsdirektören Christer Larsson, att staden inte ”hänger ihop socialt och ojämlikheten ökar”. I en av kommissionens första rapporter, Malmö de två kunskapsstäderna (december 2011) av professorn i sociologi Mikael Stigendal, skriver man: ”Mycket som har hänt och gjorts i Malmö under de senaste decennierna är bra och viktigt. Det har dock i allt högre utsträckning bara gynnat en del av befolkningen. Och detta är det stora problemet”.

Malmö vill vara med på rättvisetåget. I Stockholms län gnäller kommuner och byggherrar mest om varför det är så svårt att bygga så många bostäder som behövs. Eller fantiserar om "tvärtom". En fördubbling av antalet bostäder är en perfekt möjlighet för en framtida karta över en rättvis stad. Men var finns kunskapen? Dags för en Stockholmskommission?

Klicka på bilden ovan för en större version.

Stockholm Furniture Fair fortsätter i Stockholm. Kundvagnen som du hämtar ut från din lokala storhandel med en tiokrona tycks ha inspirerat Thomas Bernstrand till stolen Share (Nola). En stol för offentliga miljöer som växlas ut med en slant för fri plancering i stadsrummet. Det har funnits reklamfinansierade lånecyklar, nu kommer lånestolen: "Möjligheter till vila och umgänge som inte begränsas av krav på konsumtion eller på förhand bestämmer hur vi skall ha det. För alla dessa tillfällen vill vi erbjuda stolen Share", skriver Nola i pressreleasen. En produkt helt i linje med det förnyade kraven på en stad som skapar möjligheter till individuell prägel. Försöket med enstaka stolar känns igen från det stora landskapsprojektet Prags boulevard, där stolarna stod fria men också snabbt stals från platsen, liksom konstprojektet "What the hell are all these lawnchairs doing in Times square" av Mike Bloomberg.