Senaste nytt

Så blir de första husen i Oceanhamnen

2015-03-05 14:54

7 vinnare i tävlingen om H+.

Nu rivs Åhlénsvaruhuset i Uppsala

2015-03-04 14:24

Snart finns bara en av tre klassiska tårtpappersfasader kvar

Så blev BIG vinnare på nätet

2015-02-24 10:49

Designboom snappar upp en gammal tävling och missar vinnaren

Så blir de första husen i Oceanhamnen
2015-03-05 14:54
Nu rivs Åhlénsvaruhuset i Uppsala
2015-03-04 14:24
Så blev BIG vinnare på nätet
2015-02-24 10:49
Veckans fusklapp presenterar becksvart kaffe och tröstlösa spårvagnar, torgromantik, samt det nya Göteborgsherraväldet.

Becksvart kaffe. Ett enormt kontorskvarter vid Essingeleden i Stockholm, kvarteret Lustgården uppfört i mitten av 1980-talet ritat av Sten Ramel, revs förra året, för att ge plats för ett nytt jättekvarter ritat av Strategisk Arkitektur som snart står färdigt. Det fanns en staty i det gamla huset som hette MBL, medbestämmandelagen, där tre personer satt runt ett bord med varsin kopp kaffe. Det fanns något mycket fint över den statyn. När Socialdemokraternas talesperson i ekonomisk-politiska frågor Magdalena Andersson i dag på SvD Brännpunkt presenterar (S)-visionen inför valet dök Lustgården anno 1980 upp igen. Hon skriver: "Varenda ung kvinna eller man ska få känna känslan av en klocka som ringer vid 6-tiden när det fortfarande är becksvart ute. De ska hälla i sig en kopp kaffe och traska iväg mot en arbetsplats eller ett lärosäte som väntar på dem. Det kan kännas beskt – men vårt budskap till Sveriges ungdomar är enkelt: Vi står för en jobbigare morgon – men ett bättre liv." Det finns en intressant blandning av nostalgi, Bo Widerberg-romantik och uppiggande kärvhet i det där. Man försöker föreställa sig staden det där sker i. Man kommer att tänka på karaktärerna i Maria Sandels romaner, i romanen Vid svältgränsen och andra berättelser (1908) beskriver hon Kungsholmen i Stockholm som "fyrkantig med kolsvarta gator" där "spårvagnsskenor emellan damm och spillning glimma likt svaga rännilar i allt det tröstlösa grå". När får vi se den visionen för ett stort stadsbyggnadsprojekt? Mäklarsäljet: Vakna sex, det är becksvart, drick kaffe, ta spårvagnen i det tröstlösa grå. Alla håller dock inte med, i ett pressmeddelande idag från Sweco låter man meddela att "Död gata får nytt liv i Rinkeby".

Torgromantik. Idag är det fyrtio år sedan Norrmalmstorgsdramat i Stockholm inleddes. Norrmalmstorg är ett torg som är lätt att förbise, ganska ointressant, byggnaderna överglänser det, Biblioteksgatan med sin tjusighet slukar det. Det var alltid obegripligt att det var en av de dyraste adresserna i Monopol. Innerstaden i Stockholm har ont om tydliga torg. Det är trädtorg, omstigningsplatser eller rondeller med svampar. De fina, tydliga torgen ligger i de förorterna. Men man har Sergels torg. I veckan kom Veronika Maggios förnämliga nya singel med titeln Sergels torg (spotify-länk), en break-up-låt, där himlen är tung av sorg. Det intressanta med att Maggio gör en låt om Sergels torg är att man skulle kunna tänka sig att hon gjorde en tjusig låt om att göra slut om Stureplan. Sergels torg är Kenta och Stoffe mark, förortsmark (hip-hop-geniet Stor samplade den legendariska orgelspelande Maria i början av sin senaste skiva Shere Khan XIII). Men nu alltså tjusiga popslingor från Maggio. Så trendig har inte torget varit sedan technoartisten Moby spelade in videon till låten "James Bond Theme (Moby's Re-Version)". För att koppla till det becksvarta kaffet ovan, ska det fula bli snyggt igen? Svart och vitt e grått som Ebba Grön en gång sjöng.

Göteborgsherraväldet. Håkan Hellström har blivit hela svenska folkets Göteborgspojke, nu senast med Allsång på Skansen och i filmen Känn ingen sorg. Och i veckan presenterade Göteborg planerna på nordens högsta skyskrapa. Göteborg har uppenbarligen gått ut i omkörningsfilen. Malmö och Stockholm vänder sig om och hör mullret. Och Magdalena Anderssons uttalande ovan ekar av Veiron i ottan, Killinggängets legendariska Göteborgskaraktär i Nile City. Och Aftonbladet har idag en artikel om vad det nya höra tornet ska heta, kanske Jätteborg. Det är tid för Göteborg nu.

annons:

Banner Svenska kakel

Kategori: 
Project: 
Kontor: 
År: 
Plats: 
Taggar: 
Veckans fusklapp om konsthallen som perfekt objekt, livet efter festivalerna och det gryende slaget mellan stat och kommun.

Konstbox. Som vi berättade här på webben igår så är förslagen på tillbyggnad till Liljevalchs konsthall i Stockholm nu offentliga. En intressant sak man kan notera är deras dragning mot att vara skulpturer. Och gärna lysande sådana. Flera av renderingarna visar lysande objekt, något till och med på ett litet podium. I ett av förslagen, Avtryck, skriver man att man vill skapa "en solid, gjuten kropp". Arkitekturen vid konsthallen blir ett av objekten man ska stanna till och förundras över, ett smycke, eller kanske snarare ett skrin för konsten att förvaras i. Det är långt ifrån idén om konsthallen som en plats där verksamheten ska synas, märkas. Med ett undantag, förslaget Artyard (bild ovan), med sin form som ett skeppsbyggarvarv, för tankarna till ett öppet och pågående kulturbygge.

Post-festival. I Borlänge sitter man och funderar över vad staden ska vara sedan Peace and love gick i konkurs. Hela stadens självbild som upprorisk och framåt fick sig en törn. Det postfestivala samhället doftar avslagen öl. Det är festival i alla Sveriges tre stora städer denna sista helg innan skolstarten. Malmöfestivalen startar, Göteborgs kulturkalas och Stockholms kulturfestival avslutas. Borde nu inte de stora städerna ägna sig åt utlokalisering av festival-staden. För trettio år sedan var det stora regionalpolitiska projektet Stålverk 80 i Luleå. Nu är det kanske upplevelser och festivaler. Så istället för att som i somras när Hultsfredsfestivalen kom till Stockholm/Arlanda så borde kanske storstadsfestivalernas pengar utlokaliseras till städerna där festivalerna betyder något på riktigt. Som till Borlänge.

Staten vs kommunen. Sista helgen på sommarlovet och på måndag känns det som att valrörelsen skulle kunna börja. Ett år kvar. En av de tydligaste stridslinjerna har börjat bli synlig, inte minst när det gäller byggande. Det blir en kamp mellan staten och kommunen (en stridslinje där andra valfrågor som skolan också utspelar sig). Senaste var det Stefan Attefalls utfall om att kommunerna inte får ha för höga miljökrav på bostäder eftersom det tar tid och byggandet måste gå snabbare. Samtidigt, åt andra hållet, pågår diskussionen om att ändra på riksintresset eftersom kommuner menar att länsstyrelser alltför ofta hindrar och fördröjer byggprojekt. Tankesmedjan Levande staden skrev inför Almedalen i somras en rapport om vad riksintresset gör med byggandet. "Planlös och slumpmässig" kallar de implementeringen av riksintresset. Kommunerna utmanas från flera håll. Hur ser deras svar ut?

Fusklappen är tillbaka efter sommaruppehållet. Med en neongrön våg, ett ljusgult slott och vita sandstränder i staden.
Neongröna vågen. I en krönika i Svenska Dagbladet i veckan slog den före detta moderata partistrategen Per Schlingmann fast att man borde skrota ordet semester. Den finns ju ändå inte, menade han från sin uppkopplade frilanstillvaro i en sommarstuga på Gotland. Samma tanke men från motsatt håll kom från Aase Berg i Dagens Nyheter (ej på nätet): "Det finns ingen semester. Det allomfattande entreprenörskapets frilanskommersialism genomsyrar anden. Tiden har blivit pengar, den vackra hjärnan är uppköpt", skrev hon dystopiskt. Betyder det att den typiska svenska arkitekturkategorin sommarhuset, som inte minst försett den här tidskriften med fina sparsmakade objekt genom åren, också bör dödförklaras? Kanske, i sin mest minimalistiska form, som skjul eller enkelt refugium. Men kommer kanske återuppstå i det som rockgruppen Mando Diao, som gjort succé med sina naturlyriska Frödingtolkningar, i en intervju kallar "neongröna vågen". De sitter i en lada utanför Borlänge och "laddar ner beats" med sin fiberuppkopling och kliver sedan ut och plockar morötter. Man ser framför sig faluröda hus som glöder i sommarkvällen, som fiberfyrar.

Populistiskt slott. I veckan gick borgarrådet i Stockholm Madeleine Sjöstedt i en debattartikel ut och krävde att Kungliga slottet skulle målas gult istället för att som slottsarkitekten och Statens Fastighetsverket rekommenderat.  En färg som Sjöstedt beskriver som "ljust brunaktig" men slottsarkitekten Andreas Heymowski som "gulrosa". Ett av Sjöstedts argument för det ljust gula är att "Stockholm måste överge anspråkslösheten och bli en världsstad" samt "skapa en stad som människorna tar i besittning". Besittning? Då har vi ett annat, anspråkslöst, förslag: graffiti. I London, på platsen för Olympiska spelen har man nu bjudit in internationella gatukonstnärer att teckna på de gamla industribyggnaderna längs floden Lea. På samma byggnader där staden målade över gatukonst inför OS. Man har ersatt de lokala, olagliga, gatukonstnärerna med mer namnkunniga, kringresande, internationella gatukonstnärer. Graffitipopulism. Ständigt intressanta popbandet Arcade Fire lanserar sin nya skiva med en internationell graffitikampanj. Man har anlitat gatukonstnärer för att teckna logotypen till albumets titel Reflektor i olika städer. Se där, graffitin håller på att bli populistisk. Då kanske den kan släppas ut ur den nolltolerenskarantän som Madeleine Sjöstedt skapat åt den i Stockholm. Och som anspråksfull manifestation ta sin nyvunna frihet och ge sig på slottet.

Stadsstrand.
Den urbana stranden-fenomenet som startade i Paris i början av 2000-talet har tyvärr inte nått Sverige. Här envisas vi med den mer insjöliknande bryggan istället för den mer tjusiga havslängtande stranden när det ska badas i staden. Men nu finns snart en ny förebild i den stad dit svenska politiker helst skickar sina tjänstemän på inspirationsresor, New York. Man planerar nu en "beautiful, sandy beach" under Brooklyn Bridge.
Kategori: 
Kontor: 
År: 
Plats: 
Taggar: 
Kategori: 
Project: 
År: 
Plats: 
Taggar: 
Arkitektur förlag presenterar: unik bok om ett av Sveriges mest omfattande arkitekturprojekt.

ARkitektur förlag ger nu ut en unik bok om Sveriges Naturum. Sedan 1970-talet har Naturvårdsverket byggt besökscentra,  så kallade naturum, i anslutning till några av det svenska landskapets pärlor. Som Abisko, Hemavan, Fulufjället , Höga Kusten,  Tåkern, Hornborgasjön, Kosterhavet, Stenshuvud  och Store Mosse.

Det har blivit en unik satsning på arkitektur som saknar motstycke i Sverige. Avancerade utställningsbyggnader och det bästa av Sverige i förening. 13 av sammanlagt ett 30-tal naturum presenteras ingående i boken med nära 150 nytagna fotografier av Åke E:son Lindman, ett rikt ritningsmaterial  och texter av Claes Caldenby, Mark Isitt och Tomas Lauri. Parallella texter på svenska och engelska.

Beställ boken här

Veckans fusklapp: Lunds smak för det utstickande, Arkitektur och designcentrums smak för mode och donatorernas smak för arkitektur.

Sticka ut i Lund. Lund fick med sitt nya Domkyrkoforum smak på arkitektur som sticker ut. Nu är det en utbyggnad för Skissernas museum som ska få göra det. I veckan meddelade museets chef Patrick Amsellem att "denna gång söker vi något som medvetet sticker ut". Museitillbyggnader är ett populärt samtida grepp. Odrupgaard i Köpenhamn av Zaha Hadid, stack verkligen ut, på ett förfärligt sätt menade många. Ett mer diskret exempel i Danmark är Lundgaard & Tranbergs tillbyggnad till Sorø Kunstmuseum. Den senare snarast som en spegel av det befintliga huset. Men skisserna vill ha ett helt nytt ansikte. Då duger inte en spegel.

Smälta in på Arkitektur och Designcentrum. Sommarens utställning på det som nu heter Statens Centrum för Arkitektur och Design kommer att få det att koka hos många arkitekter. Museet slår ju till med en utställning med modeskaparen Jean Paul Gaultier, senast känd för klänningen till Petra Mede under Eurovision Song Contest i Malmö, som en sorts modets motsvarighet till Turning torso. Uppmärksamheten i media över Gaultierutställningen har varit stor. Det kommer nog att bli en hyfsad publiksuccé. Men som sagt, det kommer mullras i arkitektleden. Möjligen var det lite dålig tajming att byta namn och slå till med en modeutställning samtidigt. Lena Raoult, museets chef, väljer att se att det i Gaultiers folkliga framtoning finns en "gränsöverskridande skaparglädje ligger ett mycket kraftfullt budskap till samhället där alla kan hävda sin egen identitet utan diskriminering och fördomar". Och motar sura arkitekter i grind genom att slå fast att modeutställningen "är en naturlig del av museets form och designuppdrag". Så om man vill sticka ut i Lund så hoppas man att mode som bokstavligt talat sticker ut ska uppfattas som en naturlig del på Arkitekturmuseet.

Donationsarkitektur. Nu blir det ett Nobelcenter i Stockholm. Det riggas för kanske den mest prestigefyllda arkitekttävlingen i staden sedan Stadsbiblioteket. Men den här gången vågar man inte köra en öppen tävling utan har bjudit in stjärnor. Det är en uppställning som faktiskt får de svenska deltagarna att se lite ut som svenska finalister skulle göra i en hundrametersfinal i OS. Men vem vet de kanske kan skrälla. Dessa är på startlinjen: Kim Herforth Nielsen (3XN Architects), Bjarke Ingels (BIG Bjarke Ingels Group), David Chipperfield,  Johan Celsing (Johan Celsing Arkitektkontor), Anne Lacaton och Jean-Philippe Vassal (Lacaton & Vassal Architectes), Lene Tranberg, (Lundgaard & Tranberg Arkitekter), Marcel Meili och Markus Peter (Marcel Meili, Markus Peter Architekten) Rem Koolhaas och Reinier de Graaf (OMA), Kazuyo Sejima och Ryue Nishizawa (SANAA), Kjetil Thorsen (Snøhetta) Gert Wingårdh (Wingårdh Arkitektkontor). Arkitekttävlingen inledas nu tack vare en donation på 800 miljoner svenska kronor från Familjen Erling-Perssons Stiftelse samt Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Ser vi den stora donatorns återkomst? Med det växande antalet förmögna människor i Sverige är det inte omöjligt, den positiva sidan av de större inkomstklyftorna. Om de inte bygger egna konsthallar eller villor kan de donera pengar. En framtida våg av donationsarkitektur, kanske.

Veckans fusklapp inför picknick-konversationerna i helgen: Dämonregissör utan ikonhus, sylten i den arkitektoniska munken och popdrottning med gotisk backdrop.

Dämonarkitektur. I samband med Bergmanveckan som öppnar i juni kommer också det nya Bergmancentret att invigas, som på kärvt bergmanskt vis beskrivs invigs efter "en prövande finansieringsrond". Men det är också historien om en ett hus som inte blev av.  Det var 2008 och stiftelsen för Bergmancentret och Bergmanveckan hade utlyst en arkitekttävling, en tävling som Tham & Videgård arkitekter vann. "Jag gillade deras förslag skarpt. Det var skithäftigt, djärvt och visionärt", säger Jannike Åhlund, projektledare för Bergmanveckan. Prislappen var 40 miljoner. Pengar som inte fanns. Åhlund beskriver läget: "Vi hade inte pengarna, men vi hoppades att arkitekttävlingen skulle skapa den uppmärksamhet som skulle underlätta finansieringen". I fem år sökte man finansiering men det blev inget. Svenska spel hörde komiskt nog till de som drog sig ur. Nu blir det Fårö nya skola som blir det nya Bergmanscentret. Mycket mindre spektakulärt. Ingen ikonbyggnad direkt. Kanske lika bra, det hade ju behövt bli en dämonbyggnad och frågan är om någon svensk arkitekt är redo för det. När byggdes den senaste dämonbyggnaden i Sverige? En byggnad som man blir både lite rädd och fascinerad av. Man vill gå in men törs nästan inte.

Munkarkitektur. Brittiska Architectural Review gav i veckan ut ett litet specialnummer om arkitekterna Hawkins/Brown, inget spektakulärt med det men i en text i inledningen av Aaron Betsky ställer han en arkitektonisk fråga som är lite intressant: "Where is the jam in the donut". "Var finns sylten i munken. Betsky menar att det är en central fråga för Hawkins/Brown, att någonstans deras byggnader finns en idé, en gestalt eller form, som är den där sylten. Betsky skriver: Sylten är alltid något extra, men också något som flyter och erbjuder en uppmjukning av hårdare former". Bilden var så fin, särskilt om man gillar munkar, att man kan nästa gång tänka när man kliver in i ett nytt hus, var finns det där lilla extra, var är sylten i den här munken?

Gotisk pop. Beyoncés konsert i Globen i veckan inleddes med bilder på gotisk arkitektur bakom den odiskutabla drottningen av pop klädd som ett 1700-tals drottning. En estetik vald kanske för sin storslagenhet, den gotiska arkitekturens mest utmärkande drag är ju dess strävan uppåt. Och får man tillägga dess storslagna och konsekvent genomförda ornamentik. Att ordet gotik först uppstod under renässansen som ett sätt att nedlåtande tala om den stil som man föraktade adderar till gotikens status som romantisk outsiderarkitektur. Så Marie Antoinette, eller vilken drottning Beyoncé nu var, parad med gotiska katedraler är en match made in heaven.

Nytt nummer:

Arkitektur 4/2013

Nya numret av Arkitektur handlar om förändringar, förvandlingar och tidsresor i temat tiden. Ljuset har släppts in i den märkliga kinesisk-inspirerade tobaksbyggnaden Pagoden i Göteborg. En förvandling som nästan övertrumfar originalet. Vid motorvägen i Karlstad har ett stjärnformat hus landat mitt i en rustik militär omgivning, det nyöppnade Brigadmuseet är ett formexperiment.

I Stockholm möter två sextiotalsklassiker olika öden. Vi har klivit in i rivningsdammet på Hotel Continental och kikat in på St Görans Gymnasium som väcks ur törnrosasömnen för att bli studentbostäder. Mer tid: en svart glaskub i en slottsruin, Palmes statsministersvit och fotografierna som förändrade restaureringskonsten.

Dessutom som alltid i nya Arkitektur: kultursidor om arkitektur, de nyaste buzz-orden i jargong, svaret på frågan "vad bör göras" och debatt. Och: en intervju med formekvilibristen Jürgen Mayer H som slog världen med häpnad med sin träbasar i Sevilla.

Här kan du hämta innehållsförteckningen för detta nummer.

Tema Tiden - Tillägg och förändringar som gör skillnad

Pagoden, Göteborg - Ombyggnad av Tobaksmonopolet till kontor

Brigadmuseum, Karlstad - Stjärnformad tillbyggnad till gammalt fordonsförråd

Hållbarheten - Experimenthus i Västra Hamnen i Malmö

- See more at: http://webbshop.arkitektur.se/shop/product/arkitektur-nr-4-2013?tm=kop-a...

Tema Tiden - Tillägg och förändringar som gör skillnad

Pagoden, Göteborg - Ombyggnad av Tobaksmonopolet till kontor

Brigadmuseum, Karlstad - Stjärnformad tillbyggnad till gammalt fordonsförråd

Hållbarheten - Experimenthus i Västra Hamnen i Malmö

- See more at: http://webbshop.arkitektur.se/shop/product/arkitektur-nr-4-2013?tm=kop-a...

Tema Tiden - Tillägg och förändringar som gör skillnad

Pagoden, Göteborg - Ombyggnad av Tobaksmonopolet till kontor

Brigadmuseum, Karlstad - Stjärnformad tillbyggnad till gammalt fordonsförråd

Hållbarheten - Experimenthus i Västra Hamnen i Malmö

- See more at: http://webbshop.arkitektur.se/shop/product/arkitektur-nr-4-2013?tm=kop-a...
Köp Arkitektur i digital form
via Ztory, Buy And Read, Qiozk eller Readly
Omslag till Arkitektur nr 4 2013

Sidor