UpplandsVäsby

Senaste nytt

Växthusbyggnad vid Globen

2014-06-30 15:38

Svenskt-spanskt team slog danskar i Stockholm

SOM ritar Nordens högsta hus i Göteborg

2014-06-18 14:46

Det amerikanska höghuskontoret Skidmore, Owings & Merrill vann tävlingen

Lågmäld kalkstensbyggnad segrade på Öland

2014-06-12 13:43

Marge och Karavan bäst i Trollskogen

Växthusbyggnad vid Globen
2014-06-30 15:38
SOM ritar Nordens högsta hus i Göteborg
2014-06-18 14:46
Lågmäld kalkstensbyggnad segrade på Öland
2014-06-12 13:43
Taggar: 
Dags för veckans fusklapp, allt inför helgens arkitektoniska konversationer. Denna helg blir det mycket prat om mode. Från jakten på arkitekturens Rongedahlare, via Niemeyers basketsko och arkitekturmuseets kommande Gaultierutställning.

1. Rongedalare. I veckan kom det första numret av nya Arena. I en text skriver Andres Lokko om en typ av män han stöter på inrikesflyget. De har alltid väldigt mycket att göra, pappersbuntar att läsa igenom, power-point-presentationer att sätta ihop, de flyger alltid 06.15, har praktiskt handbagage, luktar Hugo Boss. De signalerar makt. Lokko kallar dessa män för Rongedalare eftersom deras stilförebilder verkar vara de två handelshögskoleutbildade schlagerbröderna Rongedal. Vad är arkitektursveriges manliga motsvarighet till Rongedalare? Man kunde när byggföretaget Oscar Properties letade upp "sju av landets skarpaste och mest nytänkande arkitekter" i projektet HG7 och visade upp sex svart-vita fotografier av manliga arkitekter i skäggstubb ana en variant (bilden). Estetiskt medvetna men med visst kulturcredd. En blandning av Jens Lapidus och Kobra-programledaren Kristoffer Lundström. En person som Rongedahlarna kan beställa en villa av. Finns det en kvinnlig variant? Se där en start på middagskonversationen?

2. Skomodernism. På en Converse Chuck Taylor All Star Hi sneaker kan man läsa en av Oscar Niemeyers dikter, skriven med hans egen handstil: “What attracts me is the free and sensual curve — the curve that I find in the mountains of my country, in the sinuous course of its rivers, in the body of the beloved woman.” Niemeyer dog i veckan, 104 år gammal och ett av hans sista projekt var en serie converse-sneakers inspirerade av hans byggnader. Den röda plösen på skon med dikten ska minna om den röda entrén till Niemeyers Ibirapuera Auditorium i Sao Paulo. Vi lever i postmoderna tider. För någon vecka sedan öppnade det postmodernt livliga köpcentrumet Emporia i Malmö, ritat av Gert Wingårdh. Också Wingårdh, som gärna klär sig i kostymer från Savile Row, skriver ju dikter om sin arkitektur: "Jag ritar ganska exakt med hård (6H) / vasst formad penna. / Det skall vara klart tänkt redan / tidigt", skriver han i tidskriften Arche 36-37. Här finns skomaterial. Och entréerna till Emporia, som påminner om  Niki de Saint Phalle klassiska skulptur Hon – en katedral som ställdes ut på Moderna Museet i Stockholm 1966, kan nog fungera om inte som plös, så som fotvalv till en sko med hyfsat hög klack.

3. Mode på arkitekturmuseum. Mer stil. Medan Moderna museet i Stockholm satsar på en utställning om Le Corbusier (en av Niemeyers lärofäder) så blir arkitekturmuseets stora utställning i sommar en om modeskaparen Jean Paul Gaultier (pdf). Det här, förmodligen, som en tolkning av det utökade uppdraget, som man fått kritik av regeringen för att man inte lyckats genomdriva tillräckligt bra. Den här utställningen kommer med säkerhet irritera alla som menar att arkitekturmuseet bör fortsätta att heta arkitekturmuseet. Till dem hör nu inte regeringen som i budgetpropositionen gett museet i uppdrag att byta namn. Helst till något som inte innehåller ordet museum eftersom, för att citera det regeringsbeställda PM om museet som kom tidigare i höst, "beteckningen museum kan signalera kvalitet och hög status, traditionell utställningsverksamhet och vård av samlingar. Andra beteckningar som exempelvis center kan ge signaler om ett öppet och kreativt forum med en tvärsektoriell och interdepartemental framtoning".

annons:

Banner Svenska kakel

Taggar: 
Vad talar vi om i helgen? Ta hjälp av vår fusklapp och starta diskussioner om det perfekta väghotellet, den bästa arkitekturstaden och om arenor och vad de gör i våra städer.

1. Väghotellets återkomst. Motell och väghotell har en amerikansk filmaura av undantagstillståndskänsla och bedagad svart-vit outsidertillvaro. Känslan av att vara i en bröderna Coen film eller ett Instagram-filter. Alla älskare av motell kan nu börja hoppas på att de väghotell som idag tycks totalt själlösa kan komma att bli intressanta. Under hösten påbörjar Scandic ett stor renoveringsprojekt av 21 väghotell på 21 orter. Det enda oroväckande är att det i pressmeddelandet står att hotellen ska "konceptrenoveras". Konceptsjukan i inredningsarkitekturen skakar gärna fram endimensionella idéprojekt. Men i den bästa av världar blir det sådär bedagat och härligt nedsuttet som bara ett genuint motell kan vara. På film. Första testet blir Scandic Hotell i Upplands Väsby som precis öppnat.

2. Stockholm bättre än Göteborg, Malmö bäst som vanligt. Fasadtillverkaren Cembrit gör varje år en undersökning av vad svenska arkitekter gnäller på och var det är bäst arkitekturklimat.Stockholm tycks ha genomgått en smärre klimatförändring sedan förra året då 62 procent av arkitekterna angav att Stockholm var sämst på arkitektur (Waterfront-effekten?), men i år varmotsvarande siffra bara 23 procent (Karolina Keyzer-effekten?). I år är Göteborg med sina 54 procent enligt undersökningens 100 arkitekter sämst i Sverige på arkitektur. Och som alltid numera Malmö bäst med bara 9 procent (upp från 22 förra året). När kommer raset i Malmö? Vad kan Göteborgs nye stadsarkitekt Björn Siesjö göra åt jumboplatsen. Och kommer Stockholms när de går från stora otympliga tävlingar (Slussen, Stadsbublioteket, Årstafältet) till små behändiga (sommarkiosker) att stiga än mer i anseende arkitekternas ögon?

3. Stjärnarenor, Jay Z och kommunikationsproblem. Nästa nummer av Arkitektur som kommer nästa vecka handlar om arenor, stora och små. När Swedish House Maffia nyligen intog den nya Friends Arena fylldes nätet  av ilskna kommentarer över logistiken i arkitekturen. Trångt, eländigt och farligt. Nöjesguiden slog fast att "kära arkitekter vi har byggt pepparkakshus med logistik och planlösning än Friends Arena". Tanken med den nya Friends Arena är att man ska åka kollektivt dit (det lär vara därför Jernhusen äger en fjärdedel i bolaget som byggt den). Det är även tanken med den nyinvigda jättearenan i Brooklyn Barclays Center (bilden) som öppnades i veckan. För att manifestera detta åkte hip-hop-stjärnan Jay Z tunnelbana för första gången på tolv år till sin konsert på den utsålda bronsfärgade arenan. Också Helsingborg fick en ny arena i veckan, "en ny spännande byggnad dit de kan gå för att ha roligt", säger Staffan Premmert, ansvarig arkitekt på Sweco. Buss är det rekommenderade valet när man åker dit för invigningen idag. Frågan vi ställer oss är så klart: Kommer Peter Settman att göra en Jay Z och ta bussen dit? För den som vill fördjupa sig i frågor om infrastruktur finns utställningen Stockholm on the move på Färgfabriken sedan en vecka tillbaka.

Taggar: 
Ta bilder av svenska städer och samhällen på Instagram under #sverigeportrattet. I varje nummer av tidskriften publicerar vi en av bilderna.

På Arkitekturs redaktion har vi så smått börjat fotografera svensk arkitektur och publicera via mobilappen Instagram. Snabbt har vi upptäckt hur mycket det finns att utforska: gammalt och nytt, kontraster, förändring, nostalgi och framtid. Nu vill vi bjuda in alla våra läsare att delta med bilder från svenska städer och samhällen, för att tillsammans skapa ett Sverigeporträtt. Gör så här: ta en bild med din mobilkamera. Lägg in den i appen Instagram (finns i Appstore), skriv en rad om bilden och märk med hash­tagen #sverigeportrattet. I varje nummer av Arkitektur kommer vi att välja ut en bild som vi publicerar (för att få en tillräckligt stor bild är det viktigt att du använder mobilkameran och inte tar den direkt i Instagram).

Bilden ovan #sverigeportrattet #tomelilla av Julia Svensson.



Vi introducerar nu Arkitekturs Fusklapp. En guide till samtalsämnen över helgen. Att ta med på parmiddagar, småprat vid gungor och bardiskar.

1. NCC grundlägger höghus med byggarnas DNA. Den 14 november påbörjades projektet för ett nytt höghus i Ringstorp i Helsingborg. Istället för det klassiska spadtaget valde man här att "gjuta in en minneskapsel under källargolvet i hörnet av Ringstorpsvägen-Hammarbergsgatan" med ett hårstrå från varje representant för projektet. Fyra mäns hår i en kapsel med förhoppningen att i framtiden "kanske DNA från hårstråna kan berätta om de som var med denna dag och vilka som står bakom huset". Ett ord tar vi med oss, med viss motvilja, från det här: byggherrehår. Brrr. Här PDF.

2. Stadsbyggnad som partipolitik. Miljöpartiet gjorde ett utspel om en ny parkstad på Bromma flygplats, de lät arkitekterna på N-O-D (Combine) "rita på en hel stadsdel" för att ge sitt bidrag till debatten om bostadsbristen. I en annan del av Stockholm lanserade Centerpartiet tillsammans med Jerker Söderlinds företag Stadsliv AB förslaget "Nybyggarland i Kungens Kurva", en trästad i Huddinge (bilden) som ser ut som ett Lübeck i trä. Är det här början på en valrörelse som vill bli konkretare än någonsin. Politiker som beställer stadsplaner utan att passera tjänstemännen. Det ger ett eko av tiden när Stockholmspolitikerna Hjalmar Mehr och Joakim Garpe delade upp Kungens Kurva mellan sig vid en skogspromenad. Man kan i de två förslagen också se diametralt motsatta syn på stadsbyggande. Miljöpartiets stadsplan är trafikseparerad: "Stadsdelens gång – och cykelvägar är nedsänkta och integrerade i områdets parknätverk och är tydligt separerade från områdets biltrafikanter" medan Centerpartiets ' bygger på idén om "stadsgator".

3. Herzog & de Meuron får bakläxa i Stockholm. Oscar Properties har beställt ett bostadstorn av stjärnarkitekterna Herzog & de Meuron på 170 meter i Stockholm. Nu gör rykten gällande att man i Stockholm inte vill tillåta ett hus som är högre än Kaknästornet (150 m) och därför bett arkitektstjärnorna att sänka förslaget till 130 meter. Samtidigt lär just i detta nu det pågå ett parallellt uppdrag för två andra haverarede torn i Stockholm, Tors Torn. Enligt uppgift ritar Wingårdhs, Nyréns, White och storstjärnorna på OMA tillsammans med varsin byggherre på varsitt förslag på de kontroversiella tornen i den nya stadsdelen Hagastaden. OMA kan då få revansch eftersom de i våras blev dumpade för sitt höga förslag på ett nytt stationshus för Citybanan vid Stockholms centralstation. Där tog Strategisk Arkitektur över, och ersattes av 3XN, vars förslag i går kväll antogs av stadsbyggnadsnämnden.

Bild: Nybyggarland, Stadsliv AB.

Kategori: 
Kontor: 
År: 
Plats: 
Taggar: 
Kategori: 
Project: 
År: 
Plats: 
Taggar: 
Domkyrkoforum i Lund av Carmen Izquierdo tog hem Kasper Salinpriset. Den 38-årige Izquierdo besegrade därmed veteranerna Gert Wingårdh och Johan Celsing, nominerade med Naturum Tåkern och Årsta kyrka.Det mest intressanta är hur den bygger stad, skriver Tomas Lauri i en kommentar

Det är som objekt i staden Domkyrkoforum imponerar. Inte främst för den skimrande mässingsskruden, som med tiden har fått en lite djupare ton.  Det mest intressanta är hur den bygger stad, hur den fyller ett hål och vänder tre sidor mot staden, en för varje fasad. Den fogar sig därför inte anonymt till Lunds stadsordning, utan för dialoger. ”Fingret” som pekar mot kyrkan är en typ av dialog, platsen som bildas framför den indragna entrén är en annan, baksidans torgbildning en tredje. Interiört får den djupa huskroppen konsekvenser. Inte alla positiva. Att måla betongväggarna vita och leda ner ljus genom ett centralt atrium i mitten är visserligen ett sätt att försöka råda bot.  Men det finns ett drag av ekande tomrum i det hela.

Domkyrkoforum är heller inte helt väl genomförd byggmässigt.  Vissa detaljer har inte nått ända fram, som där ”fingret” möter golvet. Något liknande ligger Wingårdhs Tåkern i fatet, där bland annat hanteringen runt lanterninen i nocken känns kontraproduktiv. Båda byggnaderna delar det faktum att de är ovanliga former i den svenska byggvärlden. Johan Celsings Årsta Kyrka är mer rigid som form sett, men den av de tre nominerade som är klart bäst genomförd. Exteriören, interiören och byggandet korresponderar. Borde den därför vunnit?

Carmen Izquierdo är en värdig vinnare. Den av de tre som tydligast banar väg för nya uttryck. Inte fel att belöna sådant.

Tomas Lauri, redaktör på tidskriften Arkitektur

Läs utförlig presentation av Domkyrkoforum här.

De övriga pristagarna på kvällens arkitekturgala blev:

Sienapriset, årets landskapsarkitektur: Hornsbergs strand, Nyréns arkitekter

Guldstolen, årest inredning: No Picnic, Elding Oscarson

Planpriset: Umeå Fördjupad översiktsplan

Kritikerpriset: Jan Jörnmark och Annika von Hauswolff för boken Avgrunden

.

Årsta kyrka, Johan Celsing Arkitektkontor
Domkyrkoforum, Lund, Carmen Izquierdo
Tåkern Naturum, Wingårdh Arkitektkontor
Kasper Salinpriset, plakett av Bengt Lindroos
Kategori: 
Taggar: 
I helgen firar Arkitekturmuseet femtio år med stort kalas. Lagom till 50-årsjubileet stormar det kring Arkitekturmuseet. Igen. Lena From har träffat arkitekturmuseets chef Lena Rahoult och samordningsansvarige Monica Fundin Pourshahidi för ett öppet samtal om den stora förebilden Louisiana, om kritiken mot oförmågan att göra egna utställningar och om namnbytet.

Lagom till 50-årsjubileet stormar det kring Arkitekturmuseet. Igen. Vindarna blåser från flera håll: Från designivrarna - som ännu inte fått som de vill - för ett Formmuseum, från formområdet som ser sig osynliggjort i en promemoria vi snart skall återkomma till, från arkitektprofessionen som inte tycker sig respekteras genom museets utställningar och från historiker och forskare som anser att museets kompetens urholkats. Men hårdast blåser det från regeringen som i sin senaste budgetproposition explicit underkänner museets resultat. Trots ”att verksamheten har utvecklats i positiv riktning under det senaste året” har museet ”inte i tillräcklig utsträckning fungerat som den nationella mötesplats för arkitektur-, form- och designområdet som regeringen avsett”. Detta beror enligt regeringen bland annat på att den själv varit otydlig i sin instruktion till museet. Men också på ”vissa interna brister inom institutionen”.

Eftersom museet självt inte lyckats råda bot på problemen föreskriver regeringen till och med vad som bör göras: Arkitekturmuseet ska byta namn. Och det ska få hjälp av Riksutställningar, som får ”ett fördjupat uppdrag att bidra till utvecklingen av en stark och angelägen nationell arena för arkitektur, form och design”.
Regeringens kritik – och förslag – har sin förlaga i kulturdepartementets promemoria ”Översyn av form- och designområdet – att synliggöra och skapa insikt”. Det var denna promemoria som, sedan den uppmärksammats i SVT:s Kulturnyheterna, fick stormen att blåsa upp på nytt. Och det är för att prata om den, och om budgetpropositionen där promemorian apostroferas, som Arkitekturmuseets chef Lena Rahoult och samordningsansvarige Monica Fundin Pourshahidi träffar Arkitektur för ett öppet samtal.

A: Hur ser ni på kritiken som riktas mot museet?
LR: Upprördheten över promemorian kan jag i viss mån förstå. Formområdet finns till exempel inte med alls, fokus ligger helt på produktdesign, så någon översyn av hela form- och designområdet är den ju inte.
MFP: Jag kan också tycka det är lite orättvist att man gör översynen av hur vi på museet lyckats med vårt nya uppdrag så tidigt som efter bara ett och ett halvt år. Det är först från och med 2010 som vi har uppdraget att fungera också som mötesplats för form och design, och promemorian låg klar redan i februari i år.
LR: Men det är inte promemorian vi har att förhålla oss till i vårt kommande arbete, utan till budgetpropositionen.
MFP: Det är i budgetpropositionen som regeringen tar ställning. Det är i budgetpropositionen som vårt uppdrag tydliggörs. Och det är det många som har missat. Innan vi får vårt nya regleringsbrev i december har vi dessutom själva inkommit till regeringen med vår egen syn på hur vår instruktion kan bli tydligare.

A: Kritiken mot att museet inte lyckats bli den mötesplats som regeringen avsett finns både i promemorian och i budgetpropositionen. Varför har uppdraget misslyckats?
MFP: Vi tycker ändå att vi har lyckats ganska bra, än så länge. Att förändra en verksamhet i grunden tar mycket längre tid än ett och ett halvt år. Det är orealistiskt att tro att man ska kunna göra de stora förändringar som följer av det utökade uppdraget och med så stora förväntningar från så många på så kort tid.
LR: Identitet måste växa inifrån och ut. Det är ett långsiktigt arbete. Vi använde det första året som ett förberedelseår. Det andra året var ett experimentår, och vi har varit oerhört ambitiösa, ibland kanske för ambitiösa. Vi har ökat antalet programpunkter enormt. Nu måste vi välja vad som är viktigast, skala av och bli ännu tydligare.

Det finns mer! Läs hela inlägget här!

Nytt nummer:

Arkitektur 7/2012

Med två nya rättspsykiatriska anläggningar, en i Flemingsberg och en i Vänersborg, tar sig det nya numret av Arkitektur in i zonen mellan fängelse och psykiatrisk vård. Byggnaderna är arkitektoniska svar på den diskussion om svensk psykvård och kriminalvård som förts under 2000-talet. Arkitektur för vård och straff.

Vi har också intervjuat arkitekten bakom Sveriges första arkitektritade skejtpark i Falun. En park som vill efterlikna gatan men som också blivit ett av småstadens viktigaste offentliga rum.

Dessutom: Politiska promenader – att gå genom staden kan vara att ifrågasätta den, Håkan Forsell hittar en gåendets subversiva proteströrelse i en tid av apolitiskt promenerande. Och: Tre arkitektkontor med social agenda.
Samt: En whiskyby i Gävleskogen, offrade torgförslag och villaförorten som återvändsgränd. 

Här kan du hämta innehållsförteckningen för detta nummer

 

Köp Arkitektur i digital form
via Ztory, Buy And Read, Qiozk eller Readly
Omslag till Arkitektur nr 7 2012

Sidor