UpplandsVäsby

3XN ritar Stockholmsstation

Först var det OMA, sen kom Strategisk Arkitektur. Ingen lyckades flyga under riksintressets Stockholms radar. Nu gör Jernhuset nytt försök med danska 3XN

Med fyra olika höga volymer vill Stockholms stad och Jernhusen nu passa in den nya stationen för citybanan i Stockholms city. Den låga volymen mot centralstationen ska plocka upp den takfot som Länsstyrelsen inför Strategisk Arkitekturs tidigare förslag var kritisk till. F

För att få nya förslag efter att Länsstyrelsen gjort tummen ner för Strategisk Arkitekturs volym bjöd Jernhusen in Strategisk Arkitektur och danska 3XN för parallella uppdrag på tomten med de nya förutsättningarna. Staden och Jernhusen valde det danska förslaget som nu ska ut på samråd.

Det nya förslaget är en best of samling. Här finns OMA:s publika ytor upp genom huset och ut på ett av taken, här finns den märkesbyggnad som man velat ha som "signal" för stationen, en våning högre än det omdiskuterade Stockholm Waterfron ett kvarter bort, och här finns Länsstyrelsens lägre takfot mot Vasagatan och den gamla stationen. Det är också en ekonomiskt ekvation som har lösts, för hotellet och Jernhusen. Det är exakt samma volym men som på ett smart sätt som kan flyga under riksintresseradarn. 

Stadsarkitekten Karolina Keyzer menade att man passat in projektet i staden och kopplat det till stadens olika delar och påpekade också att stadens försök att bygga på hus i Stockholms City har skapat en typ av process som varit nyttig här.

Man kan kanske se det här projektet som ett klassiskt kontorshus i Stockholms city som får sin påbyggnad redan från dag ett.

Kim Herforth Nielsen på 3XN säger om projektet: ”Den multifunktionella byggnaden rymmer både hotell, bostäder och station, och är uppdelad i fyra delar, så att den anpassas till stadsskalan. Kopplingen mellan offentliga och privata funktioner gör, att båda delar går upp i en högre enhet och tillsammans styrker området. Genom att skapa rekreativa områden, såsom gröna takterasser och en skybar högst upp, markerar vi orgelpipans utåtvända funktioner och inviterar stadens invånare till att använda byggnaden aktivt.”

Det talades inte mycket om hur själva platsen ska bli bättre, mer om huset. Men hur blir det med torgen, gatorna och trottoarerna?

Här finns Strategisk Arkitekturs och OMAs tidigare förslag

 

Visar 4 kommentarer

Länsstyrelsen har gjort väldigt rätt i att hålla emot. Den här utformningen är väsentligt bättre än både OMA och (givetvis) Strategisk Arkitekturs. Men problematiken har förflyttats från Vasagatan till Klarabergsgatan där illustrationen inte på något vis belyser skalfrågan. Stå på er på Länsstyrelsen och pressa ned totalvolymen - med den valda utformningen kan projektet bli bra förutsatt att skalan inte tillåts överskrida anständighetsgränsen vilket det ännu gör. För Klarabergsgatan behövs en långsiktig syn vad gäller skalan. Byggnaderna på sydsidan, f:a Lennart Thams fina bankhus, är givetvis låga. Men vilken skala ska Klarabergsgatan långsiktigt ha? Finns något som helst skäl att ha ett landmärke i hörnet Klarabergsgatan-Klara västra kyrkogata?

Jag ångrar mig förresten. Det här ser bara för risigt ut. Trist vid på en så pass framträdande tomt..

Eller så inser man att det subjektiva och på intet sätt demokratiskt förankrade särintresset från ett antal antikvarier på riksantikvarieämbetet som togs fram i en tid då Stockholm inte hade något förändringstryck att tala om och som länsstyrelsens tjänstemän i sin tur gör en subjektiv tolkning av är en särdeles dålig metod att hantera stadsutveckling...

Stads-ut-veckling. Som en fall-skärm ungefär. Eller en näsduk man tappar. Sub-jektiv i meningen underbyggd eller i meningen felaktigt underbyggd? Om det senare - felaktigt hur? Att staden inte vecklar ut sig? I just det här fallet råder knappast några tolkningsmöjligheter. Länsstyrelsen och riksintressena vårdar innerstadens unika kvaliteter. Det kan man ansluta sig till eller motsätta sig. Men något utrymme för "subjektivitet" finns inte. Motsätter man sig att innerstaden tas tillvara bör man i debatten kunna redovisa eller hänvisa till ett planlagt och konstruktivt alternativ. Men något sådant finns inte. Att i största allmänhet vara emot planerad stadsbyggnad är väl ungefär som att vara emot politik.

Lägg till ny kommentar